Vecka 28 (27+5)
Vi får fler och fler indikationer på att det börjar dra ihop sig inför förlossning. Eller ja, det är ju tre månader kvar förstås, men så har vi en hel del att hinna med innan dess också. Lära oss att bli föräldrar till exempel.
För en tid sedan fick vi kallelsen till "Föräldrautbildning". Gissa om det började kännas på allvar då? Och imorse var det alltså dags ...
På spända ben tassade vi in på Kvinnohälsan med pirr i magen och förväntan i blick. Vad skulle hända här? Många tankar flög runt i huvudet medan vi satt och fnissade i väntrummet. Vem av alla de andra sju mammorna kommer att bli min nya bästa vän? För så är det väl? Alla skaffar sig minst en ny vän från föräldragrupper har jag märkt ... Detta gjorde mig orolig, för ingen av de som satt där verkade vara "min typ". Nåväl. Det kvittade, för jag var där för att eventuellt få svar på några frågor och inte för att skaffa mig vänner.
Barnmorskan hette ... ja ... något, och verkade erfaren och rutinerad när det gällde det mesta inom "barnmorskeri". Det kändes tryggt. Vi presenterade oss lite snabbt för varandra som sig bör, och sedan planerade vi in studiebesöket på Förlossningen. Det kommer att bli väldigt intressant tror jag, och där kommer förhoppningsvis många frågetecken att rätas ut.
När alla fått varsin tid för studiebesöket kunde föräldrautbildningen börja "på riktigt". Barnmorskan delade upp oss i två grupper, och "papporna" gick till ett annat rum. Det skulle diskuteras. Syftet var att få oss att börja fundera hur vi tror/hoppas att vi som par löser vår nya familjesituation gällande tid med barnet - tid för varandra - tid för sig själv. Bland annat.
Vi "mammor" kom av oss ganska direkt och började prata om förlossning och smärtlindring. Inte helt ovanligt kan jag tänka mig då mycket av ens tankar gällande att bli mamma handlar om just det.
Efter detta blev det dags för paus, och då började vi prata med ett annat par som bor i närheten av oss. Världen är ju bra liten ... Jonas hade träffat den killen förut, och vi kom fram till att vi arbetar åt samma företag. Han är också skyddsvakt, men på ett annat objekt. De var trevliga.
Sedan var det dags för det obligatoriska "vad-vill-Ni-ha-ut-av-denna-kurs"? Efter en stunds diskuterande med ett annat par kom jag fram till att även de var väldigt trevliga. Jösses. Jag måste ha trott att alla var socialt missanpassade. Skönt att jag hade fel i alla fall. :D Jag kanske till och med blir vänner med några av dem.
I vår grupp kom vi fram till att vi ännu inte vet vad vi vill få ut av kursen, då vi ju inte vet vad vi behöver veta. Det lär vi komma på under tidens gång, eller efteråt.
Det verkade på barnmorskan som om vi hade ungefär samma funderingar som andra föräldragrupper, vilket verkade sunt.
De två timmarna gick väldigt fort, och det var dags att bryta upp, men vi får ju träffa de andra nästa vecka igen. Tänk att främlingarna som jag inte ville ha något med att göra skulle visa sig vara så trevliga att jag till och med längtar tills jag får träffa dem igen ... Herrens vägar äro outgrundliga! :D
torsdag 29 november 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Jättmysig läsning / Mam
Skicka en kommentar