BVC besök 6 - läkarutlåtande

Idag var BVC-besöket lite speciellt. Dels har det gått två veckor sedan senaste mätningarna, och dels skulle vi få träffa farbror doktorn. Vi var mycket spända på hur mycket han skulle väga (Edvin alltså, inte doktorn ...) och om han hade växt på längden.
Visst tycker vi att kläderna börjar bli lite korta i ryggen, men det kunde ju lika gärna berott på att blöjan stjäl plats.

Under natten och morgonen hade humöret varit lite svajigt, men vid det här laget är ju Nina van att höra Edvins klagosång.
Vi började bra. Det bästa var att få av sig blöjan, även om han på köpet fick ta att han gatt ligga naken. Tur det börjar bli varmt, och solen sken ju in genom fönstret. Det var så skönt att få lufta stjärten, att han sin vana trogen kissade ner skötbordet. Jag torkade av honom och lyfte över honom till vågen. Den visade på otroliga 4630 gram. I och med detta bytte Edvin kurva, från sin egen kurva som han följt så fint de senaste besöken, till kurvan ovanför. Detta är dock inget anmärkningsvärt eftersom han även växt på längden till ståtliga 57,5 cm.

Väl tillbaka på skötbordet, och det var dags för läkaren att göra entré. Som välkomstgest lekte Edvin fontän, igen. Jag flinade lite och torkade av honom, igen.
Läkaren tittade, klämde och kände lite här och där, och hade ingenting att invända. Fontanellen var lite liten så den skulle vara under observation så den inte växer igen för fort. Inte heller detta var oroväckande, utan bara som information så vi vet vad Nina tittar efter i fortsättningen.
Under läkarundersökningen tyckte Edvin att det var lika bra att även tömma tarmen, vilket han gjorde. Varför vänta tills den otäcka blöjan kommer på?
Och, som grädde på det berömda moset kräktes han ett flertal gånger också, eftersom han inte kunnat rapa ordentligt sedan senaste måltiden.

När läkaren gått skulle Nina försöka få Edvin att prata. Och ja hon lyckades, kan man säga. Efter varje mening hon sade, svarade Edvin med ett litet ljud. Inte mycket, men tillräckligt för att man med lite god vilja skulle kunna anse det vara ett försök att svara på tilltal.
Hon lade sedan över honom på mage en stund så han skulle få träna rygg- och nackmusklerna. Det var nog skönt, för han låg och tittade och var på riktigt bra humör. Både Nina och läkaren fick göra nästan vad de ville utan att han protesterade. Tyvärr var han på bra humör även när han skulle försöka titta in i munnen, vilket ju hade underlättats betydligt om han hade gett hals. Men Edvin gör som han vill, och då får även åldermän och högt ansedda personer rätta sig efter det.

Ja, sin vana trogen satte Edvin sin prägel på dagen och gjorde allt för att inte försvinna i den grå massan. Och hur skulle han kunna; sötskruven ...