Sedan några veckor har jag känt Mikro röra sig. Det har rört sig om väldigt små rörelser, som jag hade bortförklarat som tarmrörelser om inte det vore för det faktum att jag faktiskt känner igen dem. Det är skönt att känna att livet i magen går vidare.
Den senaste veckan har dock rörelserna blivit all mindre vaga, och i vissa fall så bara måste Jonas ha kunnat känna dem. Men icke. Inte förrän igår kväll. Då kände Jonas för första gången Mikro röra sig, så framöver lär det bara bli mer och mer.
Det ska bli roligt när det rör sig så mycket att Edvin kan känna, och kanske till och med se ...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar