Underbar dag, vilken som helst

När man föreställt sig en svår dag, blir en särdeles bra dag extra fantastisk! En sån dag har jag idag!
Jonas åkte tidigt imorse för han skulle till Kungsfäboden (Stockholm, enligt Kalle Moreus). Eftersom Arvid har slutklämmen (hoppas vi) av sin ögoninflammation fick han vara hemma. Frågan var då om Edvin skulle få vara hemma eller inte. Å ena sidan hade jag mycket plugg, och med två snubbar hemma brukar man behöva vara aktiv i deras absoluta närhet för att avstyra bus och bråk. Å andra sidan förtjänar pojkarna en hammadag extra med tanke på all tid de tillbringar på dagis.
Med tanke på det blöta vädret, vår lugna morgon och min ovilja att krångla och stressa iväg till dagis så löste det sig själv. Jag pratade dock med Edvin om det och lät honom välja; dagis och leka eller hemma men att mamma inte har tid att leka med honom. Det blev hemma.
Förmiddagen gick långt över förväntan. Jag fick mycket gjort och de lekte stillsamt och tittade på barnprogram. Jag fick avbryta dem för förmiddagsfika.
Sedan lekte de lite till innan det var dags att söva Arvid. Han hade sovit bra på nattten, och trots att jag sövde honom lite tidigare än vanligt somnade han gott.
Edvin åt lunch medan jag gjorde i ordning lite matlåda åt Arvid, sedan klädde vi på oss och gick ut. Vi skulle till bvc med Arvid. Honom drog vi med oss sovande, men han vaknade förstås.
Hos Nina på bvc gick allt jättebra. Edvin lekte duktigt i väntrummet och Arvid klarade testen för 18-månader galant. Förstås. Sedan fick han en spruta. Då blev han arg. Förstås.
Sedan blev det lite styrigt när vi i flurvädret skulle manövrera oss via apoteket och ica, mellan alla stora och roliga vattenpölar och hem. Men det gick.
Arvid fick gå in, men Edvin ville vara ute med sitt paraply ett tag. Jag tittade till honom med jämna mellanrum och man såg det röda paraplyet strosa runt vid lekplatsen. Det snurrade och vickade lite, dök ner i sanden ibland och låg och vilade ibland. Jag såg glada Edvin gå och filosofera och leka i sin egen värld. Han ramlade i en gyttjepöl, och just som jag var på väg ut såg jag att han krånglade sig upp i sin stora bävernylonoverall. Tapper. Efter en stund kom han och ville ha hjälp att fälla upp paraplyet. Det hade kärvat ihop av lite sand. Sedan gick han ut igen. Nu hade de små enstaka regndropparna blivit stora snöflingor.
Sedan var vi inne och tog det lugnt. Någon hade varit in i skafferiet, tagit en festis, druckit upp den och slängt i sopkorgen. Misstanken riktades mot Edvin, men han sade det var Arvid. Till saken hör att Edvin nyss frågat efter festis ... Hur jag än försökte lirka och locka erkände han aldrig, utan vidhöll vid sin historia att det var Arvid. Jag tror honom. Så länge. Han är en snäll och lydig pojke, så jag tror inte han skulle ta en festis om jag sagt nej. Kanske.
Sedan blev de lite överbusiga, men då sade jag att vi skulle gå upp allihopa och titta på barnprogram. Det ville Edvin. När jag bad honom gå upp och ta av sig kläderna gjorde han det. (!) Jag gjorde i ordning Arvid för natten, och när vi kom upp hade Edvin duktigt tagit av sig alla kläder, kissat, tvättat händerna och var i full färd med att ta tandkräm till tandborsten. Det blev inte ens diskussion om vem som skulle borsta! Han ville skölja den i vattnet bara.
Nu sitter vi alla i stora sängen och myser till Halvan! En fantastiskt underbar dag! Fast inte pappa är hemma. <3