Sysslingbesök och sömnstök

Dagen började tidigt. Vi hade bjudit hem Jonas kusin med fru och barn. Kusinen fyllde år igår, så tårta stod på menyn. Under förmiddagen bakade Jonas tårtan, medan jag och småsnubbarna åkte in en sväng till "Hjärta till hjärta" second hand. Jag handlade en hel del krafs, men det FICK jag eftersom "någon annan" visst råkade impulsköpa en jättetv härom dagen. Hehe.

När vi kom hem igen kände vi en omisskännlig lukt, men finkänsliga som vi var frågade vi inget. Vi såg det som dagsens självklarhet att han bakat två satser tårtbotten, eftersom "ugnsguden" ville ha lite svart tårtbotten att gnaga på ...

Sedan blev det bråttom. Som alltid när familjen Sonnert kommer på besök, av någon outgrundlig anledning. Vi har ju givetvis alltid välstädat och fräscht hemma, och aldrig ligger det leksaker, reklam eller kläder utspritt i huset. Men, för säkerhets skull vill man ju dubbelkolla. *akutstäd*

Det var roligt att träffa dem, och i synnerhet lilla Daniel som är jämngammal med Arvid. Bara åtta långa dagar yngre. Senast vi träffade dem var på sensommaren, så mycket hade hänt. Daniel har dragit ifrån Arvid när det gäller en hel del faktiskt. Framför allt har han fem tänder fler än Arvid (som inte har någon ens på G). Ovant att se Daniel med tänder, och lite vemodigt att aldrig få se det charmigt tandlösa leendet. Men, efter ett par minuter så kändes det helt självklart med hans tänder, och leendet är minst lika charmigt fortfarande. Larvig man är ...

Premiären för dagen stod Daniel för, då han åt majskrok för första gången. Han tyckte om det, och ville gärna ha en till. Efter maten satte vi oss på golvet, och även om Arvid också sitter relativt stadigt så tippar han ofta. Daniel satt som en schmäck. Eller egentligen inte, för han vände på blöjan och kravlade iväg på mage ...

Daniel hade faktiskt en premiär till, då han provade hoppgungan. Den var så rolig att han fick Edvins andra, som Arvid inte använder.

Med tanke på hur förmiddagen artade sig vill jag bara nämna att tårtan var otroligt god, förstås.

Då Arvid har lite svårt att sova längre perioder under natten, så har jag börjat läsa in mig på Anna Wahlgrens kur "Sova hela natten". Den handlar om att barnet är rädd för "Vargen", och att föräldern ska inge tillräckligt trygghet för att barnet ska våga somna om. Ej medlidande, ömhet, tröst eller hypotetiska frågor. För att citera en känd Kung: "A little less conversation and more action, please." Tala om, med handling, att barnet ska sova och att "Vargen" är borta.

Verktyg:
* Barnet ska vara trött på kvällen genom att ha fått ordentlig stimulans, kärlek och frisk luft under dagen.
* Barnet ska ha fasta tider vad gäller såväl mat som sömn. (Max avvika en kvart.)
* Barnet ska äta, äta, äta så fort det gnyr. Full (gärna överfull) mage till kvällen.
* Förälderns attityd ska enbart utstråla lugn och självsäkerhet. Stadigt handlag. Inga tveksamheter.
* Föräldern vagnar barnet, vilket senare övergår i "buffning" i säng.
* Ramsa. En enda, och inget annat tal.
* Sova på mage.

Så har jag förstått det i alla fall, men jag läser vidare. Fler förberedelser behövs, men vi är på gång ... Börjar införa både gröt och välling, skaffar andningslarm (ja, vem förlåter sig själv om barnet skulle bli en i den dystra statistiken och man kunnat förhindra det?) och laddar mentalt för några totalt sömnlösa nätter.

Så, efter kvällsgröten (som är sådär lagom populär) var det dags för modersmjölksersättning del tre. Inte heller det speciellt populärt, men det går bättre och bättre bara han lär sig hur flaskan fungerar.

Nu fattas bara att få honom att somna, och att sova längre än en kvart ... Anna Wahlgren, vi "ses" om en vecka!