Strandpremiär

Efter en minst sagt dålig start på sommaren dröjde det en bit in i juli innan vi fick möjlighet att åka iväg till stranden. Vi konstaterade att en semestervecka redan passerat och att det inte fanns mer att be för.>  Första bästa soliga dag, vilket såg ut att bli dagen efter, så åker vi. Destinationen blev en liten göl som inte lockar till sig stora massor folk, och som blir varm rätt fort. Bottnen och bryggan är fin, och det är relativt nära. Perfekt! Vi frågade om grannkillen, Edvins bästa vän, ville följa med, och det ville han gärna. 

Som de vana picknickmänniskor vi är sitter det i ryggmärgen. Picknickkorgen står alltid färdigpackad, badväskan, leksakspåsen och skötväskan likaså. Vi brassar kaffe och förbereder matsäck, sedan är det bara att ge sig iväg. 

Vi stannade till på affären och skaffade armpuffar till den lille och fyllde på bananförrådet, sedan var det raka spåret. Det märktes väl att de större pojkarna var upprymda, det var ju första utflykten de gjort tillsammans. 

När vi kom fram hann de knappt vänta tills de fått på sig badbrallorna, och det där trista insmörjningsmomentet som tar sådan tiiid. Men, det är ju tyvärr ett nödvändigt ont. Bondbrännan de fått av att ha t-shirt på sig gör ju att de lätt bränner sig. 

De började med att leka lite vid strandkanten medan pappa blåste upp rockan. Sedan var de ju tvungen att testa den. Tyvärr råkade Edvin ramla av och hamnade under vattnet och blev lite rädd. Och kall, men det märkte han inte. De fick ta på sig sina armpuffar när de lekte i vattnet, och de hade jätteroligt alla tre. Ändå tills Arvid ramlade med huvud och allt under vattnet. Det var visst inte så roligt. 

När Noel använde armpuffar lyckades vi få Edvin att ta på dem också ... 

Arvids armpuffar var visst lite stora ...

Edvin Noel och rockan

Efter ett tag ville Noel gå upp, men Edvin vägrade. Det var alldeles för roligt. Men hans darrande underläpp och hopkrupna hållning vittnade om en rejäl temperatursänkning. Vi tog upp dem alla, satte på dem torra kläder och tinade upp dem i solen med lite fika. Juice och mackor serverades. 


De lekte en stund på stranden innan det var dags för lunch. Pasta och bratwurst till barnen, och grillat kött och squashsallad till de vuxna. De sprang sedan runt lite, letade pinnar, hittade glasskiosken och försökte komma på hur de skulle få oss att förse dem med varsin glass ... 

Både pappa och mamma var faktiskt i och badade, och det var riktigt skönt. 

Inga 25 grader direkt, men det gick an. 

Efter ett tag blev det dags att sysselsätta barnen med något igen för att de inte skulle bli övertrötta och busa iväg sig ner i vattnet eller ut i skogen. Muffins och kex fungerade alldeles utmärkt för ändamålet, och vi lyckades åter igen få dem att slå sig ner en stund på filten. 

Sedan ville Edvin bada igen. Han hade så roligt i vattnet, vilket egentligen är nytt. Förra året höll han sig mest vid strandkanten, och var rätt försiktig i vattnet. I år är han äldre och har lärt sig av Noel att det faktiskt är roligt att bada. Noel hade blivit lite trött, så han satt på filten och väntade på att grabbarna Almroth skulle tröttna, vilket de snart gjorde. Om de bara hade tillåtit sig att slappna av. 

Vi började packa ihop våra saker, och konstaterade att en dag på stranden faktiskt blev ännu bättre med tre barn än två. De leker väldigt bra, de där tre. Noel är som en storebror, i alla fall för Arvid. Inga sura miner på hela dagen, inget gnäll och inget tjat. Underbart. 

När vi satt oss i bilen så dröjde det inte länge förrän Arvid sov. Efter ett tag hade även Edvin klappat ihop, och tidvis under bilresan hem blundade även Noel till. Tre slagna hjältar efter en fantastisk dag på stranden!!