Picknick med mormor och morfar

Det var så himla fint väder! Vad kan väl vara bättre än att ha picknick ute på vår Plätt med människor vi tycker om? Sagt och gjort; vi åkte och hämtade mormor för att sedan åka vidare och hämta morfar. Han satt och var beredd på äventyr, med fin skjorta på sig och allt. Det var en stor dag, för han skulle få träffa katterna för första gången.
Vi tog en promenad ner till oss, och satte mormor och morfar vid ett bord medan jag och Jonas sprang upp och hämtade katterna och den färdiga picknickkorgen.

När vi burit ner katterna satte vi Lexi i morfars knä, och sedan fick vi nästan slita henne därifrån. Jag vet inte vem som blev mest förtjust i vem, men även morfar tyckte att det var trevligt med en liten kattflicka i knät.

Wilson däremot ville hålla koll på omgivningarna, och skrämma bort otäcka hundar som strosade förbi med sina mattar och hussar. Gissa om han tyckte han var duktig när han märkte att hans fräsande och raggresning gav resultat eftersom hundarna gick sin väg med lite draghjälp av matte/husse? Haha.

Vi fikade och satt och pratade i ett par timmar tror jag. Tiden bara sprang iväg.
Till slut var det dags att bryta upp, så vi skjutsade hem morfar och mormor. Vi tog vägen längs vår gata, för mormor och morfar bodde på den gatan för 50 år sedan så de ville se hur det såg ut numera.

Båda två uttryckte en önskan om att få göra om picknicken någon gång, och eftersom jag och Jonas uppskattade vårt sällskap minst lika mycket så ser vi det som en självklarhet!!

Tack mormor och morfar för en jättetrevlig fikastund!!